Finlands kapacitet för analys av coronatest ökar den här veckan, när Livsmedelsverket börjar analysera coronaprover. JHL-medlemmarna Tiina Peltonen och Merja Hautala slet i en och en halv månad med att starta upp testandet. Nu känns det spännande att se hur testerna börjar löpa, säger de.
Livsmedelsverket började analysera coronaprover i början av den här veckan.
Tjugo anställda vid enheten för virologi och andra enheter får lära sig den nya uppgiften. Avsikten är att fyra eller fem laboratoriearbetare och en forskarare ska jobba med testerna dagligen. Livsmedelsverket kan analysera ungefär 80 prover per dag, uppskattar laboratorieingenjören Tiina Peltonen.
– Vi vet ju inte hur många prover vi får. Om det kommer väldigt många måste vi ha fler som jobbar med dem, säger Tiina Peltonen.
Också testapparaternas kapacitet och tillgången till tillbehör begränsar antalet prover som kan analyseras.
Nytt tillstånd behövdes för människoprover
Meddelandet om att Livsmedelsverket kommer att börja analysera coronatest kom den 27 mars. Personalen fick informationen samma dag. Enheten för virologi, som undersöker virus, bereddes för uppdraget. Förutom Peltonen deltog laboratoriemästare Merja Hautala, en tredje laboratoriearbetare och tre forskare i förberedelserna.
– Innan vi börjar jobba med ett nytt virus går vi igenom riskfaktorerna med chefen eller en forskare.
För Livsmedelsverket är situationen ny. Enheten för virologi har tidigare analyserat prover från enbart djur och livsmedel. Enheten undersöker prover från såväl produktions-, hus- och vilddjur.
För att kunna analysera prover från människor måste Livsmedelsverket söka tillstånd för kliniskt laboratorium. Dessutom måste nya apparater och tillbehör anskaffas. Det var inte helt lätt eftersom samma apparater är efterfrågade överallt i världen.
– För de saker vi inte lyckades få måste vi hitta på andra lösningar, säger Peltonen.
Testerna finsjusterades
PCR-metoden som används i analyserna testades och finjusterades. I testningsskedet undersöktes lämpligheten hos olika tillverkares reagenser, alltså testblandningar. Samtidigt kollade teamet att allting funkar. Peltonen och Hautala fick ligga i och jobba över dagligen för att få testerna i ordning.
Nu är det äntligen dags att inleda de riktiga testerna.
– Det här har vi väntat på! säger Hautala.
– Det är spännande att se hur det här fungerar i praktiken, tillägger Peltonen.
Det känns som en lättnad att också andra hugger i med testerna nu.
– Visst har det varit lite tufft med krävande tankearbete och långa dagar.
Största skillnaden i dataskyddskraven
Hautala har jobbat på Livsmedelsverket sedan 1997 och har ingen tidigare erfarenhet av att analysera prover från människor. Peltonen började på Livsmedelsverket ett år tidigare än Hautala. Under studietiden gjorde hon praktik och sommarjobbade på laboratorier som undersökte människoprover. På enheten för virologi har de gjort flest test med prover från fåglar och svin.
De är ändå välbekanta med testmetoderna för coronaviruset – de har ju undersökt virus också hittills.
– Många detaljer avviker från arbetet med djurprover. Vi har simulerat arbetet och skrivit upp allt för att kunna handleda andra. Jag besökte THL för att se hur provpaketen öppnas. THL har hjälpt oss också i övrigt, säger Peltonen.
– För människoprover ligger dataskyddskraven i en helt annan klass än för djurprov.
Den största skillnaden i behandlingen av djurprov och människoprov är dataskyddskraven.
– För människoprover ligger de i en helt annan klass än för djurprov. Vårt datasystem måste ändras för att uppfylla kraven, påpekar Peltonen.
Hon tror att arbetet med coronatesterna kommer att vara mer kvälls- och veckoslutsbetonat än Livsmedelsverkets övriga arbete.
Det tar minst en arbetsdag för testresultatet att bli klart. Svaret ges dagen efter att provet inkommit.
– Testet reagerar väldigt lätt på koronaviruset, men den rätta tidpunkten för provtagningen har en stor betydelse för att få rätt resultat, säger Peltonen.
Skyddsutrustningen i ordning
Laboratoriemedarbetarna behandlar coronaproverna i biologiska säkerhetsskåp, precis som övriga prover. Till den normala utrustningen hör arbetsrock och gummihandskar. Vid behandling av coronaprover används dubbla handskar och dessutom ärmskydd.
Peltonen och Hautala tycker inte det är skrämmande att göra coronatesten.
– Innan vi börjar jobba med ett nytt virus går vi igenom riskfaktorerna med chefen eller en forskare. Sedan undertecknar vi riskbedömningsblanketten, konstaterar Peltonen.